I min kristna bubbla

Det är ett privilegium att få ha Gud med i all undervisning och allt som händer när man pluggar högskolestudier. Jovisst, Gud är med oss alla hela tiden, men jag menar det här med att man bläddrar i bibeln på lektionstid och samlas i kyrksalen en gång om dagen för gemensam andakt. Att läraren en tidig trög morgon börjar lektionen med att be tillsammans med oss.

Var minut påminns man om att vända blicken mot Jesus och att Han faktiskt är en del av mig och jag av Honom, hela tiden, var minut, var sekund.Mitt i allt tungplugg!

Härligt att man fortfarande får aha-upplevelser. Idag har vi suttit och insupit oss nya kunskaper om att det faktiskt fanns ett missionsperspektiv även på Gamla testamentets tid. Sjukt intressant! (och faktiskt så är det ju så att mission är så mkt mer än att åka till ett främmande land och predika till vildingar!)

Jag kallar det lyx.

Nu ska jag gå och lägga mig med ett litet leende iaf. Är nöjd och belåten över att jag pluggat klart det jag tänkt mig göra idag. För onsdagar innebär självstudiedag och inga lektioner i skolan

Annars lider jag av en sån där törn som sticker mig var morgon, fast nog inte samma som Paulus hade. (Och ja, ni får nöja er med att jag talar i gåtor.) Men som sagt, jag överlever.

Här har ni en bra kvällslista.

Idag har jag samlat mig en aning. Så pass att jag bakat morotsbröd.

Och så försöker jag liva upp mig själv lite genom att se lite studentig ut. Får se hur länge det håller i sig.

Är nyss hemkommen från en Infoträff om Filadelfia-kyrkan och blivit hurtigt inslängd i en bönegrupp med massa studenter. Likaså inkastad i församlingen, nästan. Nära på ofrivilligt. -Frida drog med mig och jag tänkte mer kolla in stället för att sen kolla in Immanuel och pingst också, men nu har jag helt plötsligt blivit med församling!

Ärligt talat är det ganska skönt. Så har jag det avklarat också. Men det har vart en minst sagt intensiv och omvälvande vecka. Såå mycket nya mskor man träffat, situationer man hamnat i och nya saker att greppa, förstå och bearbeta.

Jo, jag överlever nog. Förr eller senare.

Stämningshöjarlåt:

Jag har precis kommit hem från ett fantastiskt, underbart och bitterljuvt dygn på Visingsö. Det vankades församlingshelg med Anneberg, Solberga och Flisby, och eftersom jag ju fortfarande är medlem (och för att jag ju såklart ville träffa folket igen) så tänkte jag att varför inte?!

Så det blev en lagom 2-timmarsfärd ner från Örebro. Jag stornjöt på färjan över till Ö:n i vetskapen att jag snart skulle få träffa ”hemma”. Vågbrus i solnedgången har en förmåga att få en att släppa allt och bara vara i nuet.

Det blev hamburgargrillning vid slottsruinen och gåtlösning med ”Fader Sören” inne på ruingården, kvällsmys vid missionskyrkan och gudstjänst med tipsrunda. Ljuvligt.

Plugget börjar redan hopa sig. Idag är det självstudier som gäller, så jag sitter hemma i min soffa och ska påbörja läsningen av sjukt många sidor till på måndag.

Bokhögen bara växer och igår beställde jag ännu fler. Det är liksom inget annat att göra än att ta tag i det. Och det går absolut inte att skjuta upp till morgondagen.

Speciellt inte denna helg då jag imorrn ska sälja grejer på IKEAs loppis sen direkt efter det hade jag faktiskt tänkt dra kosan till Visingsö ett dygn, där församlingarna jag jobbat i ska ha församlingshelg.

Nä, så det är bara att börja intensivplugga idag!

Denna dag fick en dålig start. Klockan 08.15 skulle jag vara i klassrummet. Jag vaknade 08.45! Pinsamt när jag sen kom 45 minuter försent till första riktiga skoldagen.

Nä, det gör jag helst inte om. Ska komma ihåg att ställa larmet på måndag! ;)

Dagen idag kräver lite Salem.

Jag är en person som helst vill ha kontroll. Helst på allt och alla. Men det går i slutändan inte att ha koll på allt. Men jag brukar inte vilja lyssna på det örat.

Just nu har jag saker jag brottas med (det är väl alltid så att det alltid finns något att mala i hjärnan, eller?), som jag önskar att jag hade kontroll på. Önskar att jag visste utgången så att jag visste hur/vad jag skulle göra just nu.

På min anslagstavla har jag skrivit ”Gud är alltid större”. Får väl försöka tvinga mig att påminnas om det just nu. ”Samme Gud som befriade Paulus och Silas ur fängelset, samme Gud som räddade Sadrak, Nesak och Avednego ur elden, samme Gud som uppväckte Lasaros från de döda, samma Gud har du boende i dig!” -Joyce Maeyer

Som sagt så har jag äntligen kommit i ordning i lägenheten och som utlovat kommer här därför en liten rundvandring i mitt lilla krypin på 38 kvm:

Välkommen! Det här är dörrn och ena lilla delen av min lilla hall.

Längst in har jag packat in alla pryttlar som ska hem till skåne eller säljas på loppis på IKEA i helgen. Längtar till allt är bortforslat!

Fortsätter vi lite längre in men lite till höger kommer man in i sovrummet/kontoret/filmhörnan/musikhörnan. Det kan verka stort, men det är det verkligen inte. Svårt att ge en rättvis helhetsbild ;)

Vidare till höger har vi vardagsrummet/kök/terass. Här trivs jag och det har blivit här jag sitter det mesta av tiden då internetsladden  bara når till min bärbara minidator.

Denna hörnan gillar jag speciellt. Här hänger två av de tavlor jag fick när jag slutade min tjänst; ett kort på Tomas A Wij och ett på mina Flisbyscouter. Mormor och morfars bröllopskort och en bild på Jesus har också fått plats. Inte att förglömma mina vackra lampa. så klockren.

Man kan öppna fönstret och sätta sig på taket för att njuta i solen med en kopp te eller en go kompis i luren. Vardagslyx!

Denna hylla har jag lyckats få plats med mitt mellan vardagsrumsbordet och köksbordet. Toppenbra och sväljer alla mina prylar och skafferisaker osm inte får plats i det minimala köket.

Fint blir det med med alla glasburkar och fina grejer.

Lite mer till höger finns mitt lilla kök. Lyxigt att få ha sån milsvid utsikt till frukost var morgon!

Och bakom köket finns min toa som är större än den jag hade i Anneberg. Bilden visar bara halva för i andra änden hade jag för många tomma flyttlådor på hög, bidde ingen bra bild med dom ;)

Hepp, de va den rundvandringen. Stort välkommen att se den Live nån gång när du har vägarna förbi!

Nu har jag lite bilder från hajken;

Vi for ca 2 mil utanför Örebro, till Götabro för ett dygns hajk, just för att lära känna varandra i klasserna bättre. Om ni inte hört talas om stället kanske ni hört talas om Torp? Ni vet där det brukar vara en årlig Torp-konferens och Frizon brukar även husera där. Götabro ligger precis i närheten av Torp således.

Vi var faktiskt där nån timme på lite studiebesök för att höra historien bakom Örebromissionen och varför Torp uppstod. Visste ni förresten att stället bara används två gånger om året (för konferensen och Frizon)?

Totalt slöseri med en fantastiskt bra plats och toppenbra lokaler tycker jag. Platsen var minst sagt tom utan alla galler och tält som jag annars är van vid.

Hajken vart trevlig men som sagt så var jag väldigt trött. Det är allt på en gång just nu. Basgruppssamlingen (vi blev indelade i 3 grupper i klassen, i vilka vi kommer vara medan vi studerar 1,2 eller 4 år, och som ska fungera lite som en stöttande gemenskap men också som en studiegrupp) -den speciellt, var en sak jag blev tagen av och som var riktigt bra. Vi fick berätta var och en vem vi var och vad vi kommer med för bagage till utbildningen och vad vi tänker oss med den. Riktigt gott.

Nu är man tillbaka i lägenheten och jag har precis läst klart några sidor ur en bok till i morrn som vi tydligen sku läsa. Tur att man har en syster som läst kursen innan som kan kunde låna böcker av (jag är nog den enda som har boken i klassen än så länge). Jag har även skänkt bort en dörrmatta till en tjej jag träffat i  Fillan i söndags och hunnit posta brev till csn. Jag är effektiv idag!

Ironi är att ladda i en kvart för att ringa ett telefonsamtal, och sen mötas av telefonsvararen när man väl lyckats samla sig för att trycka på ”ring”.